June 18, 2018

April 16, 2018

March 20, 2018

November 5, 2017

September 23, 2017

September 17, 2017

September 4, 2017

August 27, 2017

Please reload

Senaste inlägg

I'm busy working on my blog posts. Watch this space!

Please reload

Utvalda inlägg

Våren kommer

March 19, 2017

Vårtecknen duggar tätt den här tiden på året, det är ljusare, man blir piggare, fåglarna har kommit tillbaka till våra breddgrader och kvittrar en hel del i buskarna. I Stockholm finns det en hel del sjöar där man kan se mer eller mindre sällsynta arter om man nu är intresserad av det. Jag tillhör väl inte den som kryper omkring och jagar fåglar om jag ska vara ärlig, men de förgyller tillvaron när de kommer tillbaka på våren, helt klart. En av sjöarna som har ett rikt fågelliv är Ravalen som ligger i Sollentuna kommun, vid Järvafältets östra sida och som jag, Iris och vår vän Calle besökte för att reka inför nästa helgs promenad som Skogstur anordnar tillsammans med Snokarna. Det är en förening som vänder sig till barn som med en vuxen vill undersöka naturen på närmare håll. Jag hade nöjet att träffa två av ledarna för föreningen och resultatet av det mötet blev att vi i framtiden kommer att ha en hel del samarbeten gällande barn, vuxna och funktionshinder. För mer info om föreningen, gå in på Natursnokarnas hemsida.

 

För att ta sig till sjön åkte vi från Södra station upp till Norrvikens station och tog oss upp mot Norrvikens centrum och en större parkeringsplats, från parkeringen följde vi Skolvägen söderut tills vi kom till en bensinmack och en brandstation, där svängde vi höger och fortsatte Pommernvägen bort, under E4an och genom ett villaområde tills villaområdet tog slut, då svängde vi vänster och fortsatte vägen bort till en parkeringsplats, där tog vägen slut och vi blev tvungna att fortsätta en stig som gick genom skogen och utmed sjön Ravalen.

 

Senast jag var här var för några veckor sedan, men då låg både snö och is kvar på marken, även om den började försvinna lite smått och det gröna som legat i dvala under vintern började titta fram.

 

 

En detalj som jag med lite bävan kom ihåg var den backe som fanns vid den södra delen av sjön, bilden är från den tidigare turen. Givetvis fanns den kvar nu också, men nu var det i alla fall barmark så det var inte lika jobbigt att ta sig upp, dessutom kom det en man som hjälpte mig upp den sista biten. Det är mycket upp och ner i det här skogspartiet, men stigen är bred och fin så det är inga större problem att ta sig fram om man är hyfsat tränad. Min kondition är inte den bästa just nu, i normala fall så är den bättre, men med tanke på vad jag gått igenom den senaste tiden så är det inte så konstigt, men i sommar ska allt vara som vanligt igen.

 

Dagens slutmål var Bögs gård och det dröjde inte så länge förrän vi var framme, nu började nästa arbete, att leta efter en perfekt rastplats inför nästa helg. Det fanns en vid Bögs gård, en grillplats med bord och bänkar runt om, perfekt, men som tur var så var det inte den enda, vi hittade ytterligare två ställen vilket kan behövas för vi lär inte vara ensamma om vädret är strålande, vilket det givetvis kommer att vara.  När vi sett det vi ville fortsatte vi grusvägen till nästa gård, Väsby gård, där svängde vi vänster för att ta oss igenom skogen ner mot Hägerstalund. Det här var en chansning för stigen genom skogen kändes lite osäkert med rullstol med tanke på det var så tidigt på säsongen, men alternativet var en längre och ganska jobbig och stening grusväg genom området så valet var inte så svårt, om det inte skulle funka med stigen genom skogen så är det ju bara att vända och köra alternativ två.

 

Från Väsby gård åkte vi en bred stig ner för en backe, förbi en hage med West highland cattle, ett nötkreatur som har sina rötter från Skottlands högländer.  Efter hagen kom vi fram till ett kärrområde med en hel del kanadagäss, med andra ord så är det ett ganska internationellt område som vi tar oss igenom, från Skottland till Kanada. När vi kom till skogskanten stannade vi till för att äta lunch, vi hade kört ett bra tag så det var dags att fylla på med lite energi, när det var gjort fortsatte vi. Fördelen med att åka genom skogen är att det inte varit så mycket snö på marken om man jämför med lite mer öppna landskap, vilket i sin tur gör att det oftast är torrare i skogen och därmed lite lättare men det var mycket upp och ner så helt lätt var det inte.

 

När vi åkt någon kilometer kom vi fram till en grusväg där vi svängde vänster och fortsatte söderut. Senast vi var här var sommaren 2015 när vi åkte från Nynäshamn upp till Bålsta, ett av de absolut tuffaste och trevligaste turerna vi gjort, 2 mil om dagen i 1 vecka. På ett fält i närheten stannade vi till för att tälta, tror det var näst sista tältnatten om jag inte minns fel.

 

Vi fortsatte grusvägen söderut som sagt, vid motorkrossbanan svängde vi höger och kom efter en stund fram till Hägerstalunds värdshus, nu hade vi inte så långt kvar till målet, tunnelbanan i Akalla, när vi kom dit var det bara att sätta sig på tåget hem till söder för min och Iris del och Gärdet för Calles del.

Please reload

Följ oss
Sök efter taggar